Start Om TorvForsk Fakta Nyhetsarkiv Projekt Rapporter & dokument Stipendium Kontakt

 

 

IPS-new-logo-full-colour.jpg

TorvForsk är den svenska nationalkommittén av International Peatsociety.

 

TorvForsk stöder forskning och utveckling med koppling till torv, torvmarker och torvanvändning.

Med vårt stipendium vill vi främja forskning, kunskapsutbyte och kommunikation av vetenskaplig, teknisk, social samt samhällelig karraktär inom området torv- och torvmarker.

Svensk-torv-RGB.jpg

Branschföreningen Svensk Torv är en branschorganisation för Sveriges torvproducenter och en systerorganisation till Stiftelsen Svensk Torvforskning.

Rapport med vägledning till bästa torvmarken

Hur kan man avgöra vilka värden i landskapet som har störst potential att utvecklas och vilken konsekvens olika brukningsalternativ får? Den frågan besvaras i ett projekt som Energimyndigheten och TorvForsk finansierat.

johnnydejong.jpgJohnny de Jong är forskningsledare vid CBM, Centrum för biologisk mångfald som finns vid SLU i Uppsala. Projektet ska, efter tre års arbete, i april lämna en slutrapport; ”Förvaltning av torvtäckt skogsmark med avseende på klimat och biodiversitet”. Sju personer har ingått i projektgruppen som Johnny de Jong leder.

Rapporten har gjorts för att belysa vikten av att med säkra metoder kunna bedöma naturvärden, som ett underlag till torvbruksansökan. Dränerad, dikad torvmark är oftast områden som tidigare brukats, men där den fortsatta förvaltningen av marken inte är självklar. Kännetecknen för dessa marker är att de är för blöta för skogsbruk.

Tidningen Svensk Torv nr 2/2012Markerna anses inte heller ha höga naturvärden på grund av att de är för påverkade och är dessutom svårframkomliga. På senare tid har det konstaterats att dessa påverkade torvmarker även tillför höga halter växthusgaser till atmosfären.

- I rapporten presenteras en modell för hur klimataspekterna kan vägas in i bedömningen och hur naturvärdesbedömningen kan göras på ett säkert och transparant sätt, utan ökade kostnader, förklarar Johnny de Jong. Han framhåller att det svåraste är att få med landskapsperspektivet.

- Oftast när man undersöker vilka naturvärden marken har inventerar man varje organistgrupp för sig. Man utgår då ofta från förekomst av rödlistade arter som ett mått på naturvärden. Men denna metod att inventera arter är ineffektiv.

- Rödlistade arter kan förekomma slumpartat, även i miljöer där de inte har förutsättningar att överleva. Motsatsen kan också gälla, det vill säga att det finns lämpliga miljöer, men de rödlistade arterna saknas, säger Johnny och fortsätter:

- Därför är informationen svårtolkad. Vi måste i stället se till vilka förutsättningar som finns för mångfald, bland annat genom att mäta den så kallade gröna infrastrukturen. Med detta menas att arterna lätt kan röra sig mellan markerna i landskapet.

- Det vi måste titta på är hela landskapet där marken finns, och det visar vi i vår rapport, säger Johnny. I rapporten beskrivs hur man i konsekvensbedömningen kan undersöka landskapet med hjälp av en metod som kan tillämpas av alla med grundläggande kunskaper i GIS.

- Man kan göra denna undersökning av den aktuella marken från skrivbordet genom att ladda ned information som finns gratis på SGU, SLU, Skogsstyrelsen, länsstyrelsen och andra och komplettera med analys av infraröda flygfoton. Därefter analyseras data med ett speciellt landskapsanalysprogram för att mäta olika variabler som har betydelse för arternas spridning och överlevnad. Slutligen kan man komplettera den med en inspektion på plats, om det behövs, berättar Johnny.

Oftast ligger de naturvårdintressanta biotoperna som små fragment i landskapet, mellan skogs- och jordbruket. Exempel på dessa miljöer är lövrika skogar, sumpskogar, ängsmarker, myrmarker och vattendrag.

- Ju större inslag av sådana miljöer, desto större är sannolikheten att landskapet hyser naturvärden eller har potential att utveckla naturvärden.

För att ett område ska ha höga naturvärden, till exempel en rik mångfald av organismer, krävs att det finns livsmiljöer för dessa, och att organismerna kan sprida sig i landskapet. Johnny de Jong framhåller att denna metod kan bli ett bra komplement till Naturvårdsverkets riktlinjer.

- Med hjälp av vår rapport kan man direkt tillämpa den metod vi beskriver, men det vore bra att komplettera med en praktisk handledning för ytterligare konkretisera tillämpningen av metoden.

Text: Ingrid Kyllerstedt

Foto: Privat

  

             Stiftelsen Svensk Torvforskning | Swedish Peat Producers Association

c/o Neova, Arenavägen 33, 121 77 Johanneshov | info@svensktorv.se

Copyright | Producerad av: Balanserad Kommunikation