Start Om TorvForsk Fakta Nyhetsarkiv Projekt Rapporter & dokument Stipendium Kontakt

 

 

IPS-new-logo-full-colour.jpg

TorvForsk är den svenska nationalkommittén av International Peatsociety.

 

TorvForsk stöder forskning och utveckling med koppling till torv, torvmarker och torvanvändning.

Med vårt stipendium vill vi främja forskning, kunskapsutbyte och kommunikation av vetenskaplig, teknisk, social samt samhällelig karraktär inom området torv- och torvmarker.

Svensk-torv-RGB.jpg

Branschföreningen Svensk Torv är en branschorganisation för Sveriges torvproducenter och en systerorganisation till Stiftelsen Svensk Torvforskning.

Påverkad torvmark avger mest växthusgaser

– Ökad torvanvändning en lösning

I Sverige finns 2,6 miljoner hektar torvmark som påverkats för att möjliggöra jord- och skogsbruk. Dessa marker avger mer växthusgaser än vad all inrikes trafik i Sverige gör. Detta fastslås i TorvForsk nya forskningsrapport.

Klimatrapport150126_1.jpgForskningsrapporten ” Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar” är utgiven av Svensk Torvforskning, TorvForsk, som är en allmännyttig forskningsstiftelse. Den bygger på vetenskapliga rapporter med mätningar som tidigare gjorts och som Mats Olsson, professor emeritus vid Institutionen mark och miljö vid SLU, har granskat och sammanställt tillsammans med andra forskare.

Rapporten konstaterar att utsläppen av växthusgaser från dikad, det vill säga av människan påverkad, torvmark är större än utsläppen från all inrikestrafik i Sverige. I TorvForsks rapport anges siffran 15 – 24 miljoner ton koldioxidekvivalenter På denna mark har dikena antingen redan oxiderat bort, alternativt förlorat sin funktion på andra sätt, eller så befinner sig dikena mer än25 meter från provytornas mittpunkt.

- Utsläppen av växthusgaser motsvarar en tredjedel av Sveriges rapporterade mängder växthusgaser, säger Mats Olsson som själv blev förvånad över resultatet.

- Torven på dessa markerna som har påverkats genom dikning för jord- och skogsbruk går bokstavligen upp i rök i form av växthusgaser, konstaterar han och nämner att det finns minst tre val för kunna att lösa problemet.

- Fortsatt skogsbruk, omläggning till våtmark samt torvtäkt. Torven har många användningsområden och nu när vi vet att torven på dessa dikade torvmarker läcker stora mängde växthusgaser inser vi att det finns ett klimatproblem som kan lösas genom att alternativen där torven kan göra nytta, menar Mats Olsson.

En stor del av Sveriges dikningspåverkade, torvmark på 2,6 miljoner ha är idag skogsbevuxen. Denna torvmark dikades i ett par hundra år, från 1800 – talet ända till 1990 – talet, för att möjliggöra skogs- och jordbruk. I många år gav staten bidrag för att detta skulle ske.

- Torv är alldeles för fint naturligt material för att få ligga kvar och släppa ut växthusgaser som påverkar klimatet. Den kan användas som energi och de utsläpp som då sker blir bara tidigarelagda jämfört med om de får ligga kvar och oxidera för att till sist försvinna av sig själva. Men då har eldningstorven tjänstgjort som ersättning för fossila bränslen.

Mats Olsson framhåller även andra viktiga användningsområden, som jordförbättringsmedel vid produktion av spannmål och grönsaker samt som strö i stället för halm inom djurhållningen.

Ladda ner Projektrapport nr 15 >>

Ladda ner den populärvetenskapliga sammanfattningen >>

Ladda ner särtryck om rapporten ur Tidningen Svensk Torv nr 1 2015 >>

Text: Ingrid Kyllerstedt

Fakta

Mängden torv

I Sverige finns omkring 10 miljoner ha torvtäckt mark. Av denna klassas 6 miljoner ha som torvmark. Ungefär hälften av denna mark, 2,6 miljoner ha, har påverkats av människan genom dikning för att möjliggöra jord- och skogsbruk. Denna mark kallas dikad torvmark.

Denna dikade torvmark avger stora mängder växthusgaser som består av koldioxid, metan och lustgas. Sveriges totala emission av växthusgaser från dikad torvmark uppgår till 15 – 24 ton koldioxidekvivalenter per år enligt TorvForsks rapport. Detta är i nivå med utsläppen från all inrikestrafik, 18,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter och en tredjedel av Sveriges rapporterade utsläpp av växthusgaser 2013, totalt 55, 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

  

             Stiftelsen Svensk Torvforskning | Swedish Peat Producers Association

c/o Neova, Arenavägen 33, 121 77 Johanneshov | info@svensktorv.se

Copyright | Producerad av: Balanserad Kommunikation