Start Om TorvForsk Fakta Nyhetsarkiv Projekt Rapporter & dokument Stipendium Kontakt

 

 

IPS-new-logo-full-colour.jpg

TorvForsk är den svenska nationalkommittén av International Peatsociety.

 

TorvForsk stöder forskning och utveckling med koppling till torv, torvmarker och torvanvändning.

Med vårt stipendium vill vi främja forskning, kunskapsutbyte och kommunikation av vetenskaplig, teknisk, social samt samhällelig karraktär inom området torv- och torvmarker.

Svensk-torv-RGB.jpg

Branschföreningen Svensk Torv är en branschorganisation för Sveriges torvproducenter och en systerorganisation till Stiftelsen Svensk Torvforskning.

Claes Rülckers krönika i tidningen BIOENERGI nr 2 2017

EU och Svenskt klimatarbete för torv - inte särskilt bra!

Bio2_s60.jpgDränerade torvmarker för skogsbruk och jordbruk är en stor källa till växthusgasutsläpp. Det har flera olika studier visat. Forskare har gjort beräkningar som visar att dränerad torvmark troligen är Sveriges största enskilda källa till utsläpp av växthusgaser i atmosfären.

Görs något åt det i EU? Svar nej. Görs något åt det av svenska politiker? Svar nej.

Det finns två förslag på vad som bör göras. En grupp forskare föreslår återvätning av tidigare dränerade torvmarker för att begränsa utsläppen. Det skulle innebära att över en, troligen två miljoner hektar åker- och skogsmark förstörs i Sverige och kostnaderna för utförandet skulle bli astronomiska. Tiden tills klimatneutralitet av åtgärden infaller är över ett hundra år.

En annan grupp forskare föreslår att torven tas bort och ersätter de fossila bränslen som vi i dag använder, olja, kol och naturgas. Därefter kan den dränerade torvmarken efterbehandlas så att den i stället blir koldioxidinbindande. Beräkningar visar att efterbehandling med skogsplantering på den dränerade torvmarken ger den snabbaste klimatneutraliteten, det tar mindre än hundra år.

Vad gör EU? Bygger en naturgasledning från Ryssland, fortsätter kolbrytning och importerar olja. Dessutom har EU byggt ett regelverk som säger att torv ska betraktas som ett fossilt bränsle eftersom dess utsläpp av växthusgaser, enligt LCA-beräkningar, är jämförbara med de från fossila bränslen. Regelverken bygger på IPCCs bedömningar.

Men dessa bedömningar är inte korrekta eftersom de inte skiljer på torv från dränerade marker och torv från orörda torvmarker. Det blir som att lägga äpplen och päron i samma korg och säga att alla är äpplen.

För att ytterligare bekämpa torven säger EUs regelverk att vid LCA-beräkningar får det inte medräknas vad som händer efter att torven tagits bort, det vill säga den koldioxidinbindande efterbehandlingen. När det gäller skogsbruk och användande av skogsråvara går det dock utmärkt att i LCA-analysen ta med det som händer efter skogen avverkats. Konsekvent? Nej, inte särskilt.

Detta innebär att för att få använda torv krävs utsläppsrätter i EUs handelssystem. Själva utsläppen betraktas som fossila. Kraftvärmeverk med flera användare vill givetvis i sin redovisning visa att anläggningen är fossilfri. Det blir den inte om man använder torv. Trots att torv förnyas på orörda marker och energitorv, som så gott som alltid kommer från tidigare dränerade marker kan stoppa koldioxidutsläpp. Dessutom höjs effekten när torv blandas med trädbränslen i kraftvärmeverk, vilket också renar pannan. Istället importeras svavelgranulater och blandas med trädbränsle istället för torv.

Nu har våren kommit och snart är det sommar. Till hösten har, lågt räknat, ytterligare 20 miljoner ton koldioxid från de dränerade torvmarkerna bara i Sverige läckt ut i atmosfären, och ingen gör något. Är det bra? Nej, inte särskilt!

Claes Rülcker

VD Branschföreningen Svensk Torv

  

             Stiftelsen Svensk Torvforskning | Swedish Peat Producers Association

c/o Neova, Arenavägen 33, 121 77 Johanneshov | info@svensktorv.se

Copyright | Producerad av: Balanserad Kommunikation