Start Om TorvForsk Fakta Nyhetsarkiv Projekt Rapporter & dokument Stipendium Kontakt

 

Torvfakta Torvanvädning Produktionsteknik Miljökonsekvenser Efterbehandling Länkar
 

IPS-new-logo-full-colour.jpg

TorvForsk är den svenska nationalkommittén av International Peatsociety.

 

TorvForsk stöder forskning och utveckling med koppling till torv, torvmarker och torvanvändning.

Med vårt stipendium vill vi främja forskning, kunskapsutbyte och kommunikation av vetenskaplig, teknisk, social samt samhällelig karraktär inom området torv- och torvmarker.

Svensk-torv-RGB.jpg

Branschföreningen Svensk Torv är en branschorganisation för Sveriges torvproducenter och en systerorganisation till Stiftelsen Svensk Torvforskning.

Produktionsteknik

Iordningställande

Arbetet på en blivande torvproduktionsyta börjar med att vegetationen röjs bort, sedimentationsdammar anläggs för att eventuella erosionsrester från dikesgrävningen och senare från produktionsytan skall kunna sedimentera. Därefter utförs dikning och dränering. Dikena är dels större huvudiken och kantdiken som avgränsar själva produktionsytan, dels diken som avvattnar produktionsfältet, s.k. tegdiken, med 20 meters mellanrum för att få effektivaste avvattningen. En naturlig, orörd, myr har en vattenhalt på ca 95%. Denna vattenhalt sänks genom dikningen till ca 85% på ett eller två år. Nästa steg innebär att produktionsfälten jämnas, ytlagret med stubbar och rötter avlägsnas eller sönderdelas och blandas med den underliggande torven. Därefter bomberas, välvs, produktionstegarna för att eventuell nederbörd snabbt skall föras ned i tegdikena.

Produktion

Vid produktion av stycketorv tas torven upp från ett djup av ca 50 cm, ältas och pressas ut genom flera munstycken till cylinderformade stycken. Stycketorven läggs ut på produktionsytan för att torka ca 2-3 veckor. För att underlätta torkningen vänder man styckena två till tre gånger. Efter torkningen på fältet har fukthalten minskat till ca 35%. Därefter samlas styckena till en sträng i mitten av varje teg varifrån den transporteras in till stackarna. Vid stycketorvproduktion erhålls två till fyra skördar per år beroende av väderlek.

Vid produktion av frästorv används en fräs eller en harvliknande anordning som river upp ett tunt skikt av torvytan. Torven vänds därefter ett par gånger för att underlätta torkningen. Efter ett par dagar är frästorven tillräckligt torr för att kunna hopsamlas med sugvagn eller skrapas ihop till en sträng i mitten av varje teg varifrån även den transporteras till stackplatserna som är placerade vid farbar väg. Vid skörd av frästorv kan man erhålla upp till tio skördar per år.

sugvagn.jpg

Sugvagn för hopsamling av frästorvskörd.

Torvstackar2.jpg

Stackning av stycketorvskörd.

Produktionen av torv sker under 3-4 intensiva försommar- och sommarmånader medan den huvudsakliga förbrukningen av torven sker under vintermånaderna. Den stack där torven ligger lagrad är ett årslager varifrån torven transporteras, vanligen med lastbil, till användaren efter behov. Torven kan även vidareförädlas i en brikett- eller pellettsfabrik där torven torkas vidare ned till ca 10-15% fukthalt och komprimeras. Detta gör att torven tål ytterligare transporter. För närvarande finns endast en sådan vidareförädlingsanläggning i Sverige - i Sveg i Härjedalen.

Stycketorv1.jpg

Stycketorvproduktion med PK1.

Stranglaggning1.jpg
Strängläggning av stycketorvskörd.

  

             Stiftelsen Svensk Torvforskning | Swedish Peat Producers Association

c/o Neova, Arenavägen 33, 121 77 Johanneshov | info@svensktorv.se

Copyright | Producerad av: Balanserad Kommunikation